Försiktigt förhoppningsfull

I torsdags var det på gång igen, alla tecken på nästa ryggkrasch. Skavkänsla i bäckenet och stelhet i ryggen. Jag ringde och försökte få tag i SG för att rätta till det innan helgen som jag återigen spenderade på egen hand med de tre barnen.

Men... för första gången så gick det till sig av sig själv! Det gick om. Över. Bort. Och jag hade en bra helg utan några större spår av smärta. Inga morfintabletter heller för den delen.

Doktorns medicincoctail verkar ge resultat, i alla fall tillfälligt. Idag är jag fortsatt "bra" och tar mitt Bamyl koffein bara för att jag blivit tillsagd, inte för att jag har ont. Wonderful!